Chat Control -säädös uhkaa EU:n kansalaisten perusoikeuksia 

Chat Control -säädös uhkaa EU:n kansalaisten perusoikeuksia 

Tanskan puheenjohtajuuden aikana uudelleen harkittavaksi nostettu Chat Control -säädös (CSAM-asetus) uhkaa Euroopan unionin kansalaisten perusoikeuksia ja digitaalista turvallisuutta. Asetusehdotus on suoraan ristiriidassa Euroopan unionin perusoikeuskirjan 7. artiklan kanssa, jossa todetaan, että ”jokaisella on oikeus siihen, että hänen yksityis- ja perhe-elämäänsä, kotiaan sekä viestejään kunnioitetaan.”

Asetusehdotuksen takana on tavoite torjua lapsiin kohdistuvaa seksuaaliväkivaltaa verkossa, mikä itsessään on erinomainen tavoite. Säädös kuitenkin perustuu tekoälypohjaiseen sisällön skannaukseen, joka on altis virhetunnistuksille. Tämä toteutus on ongelmallinen mahdollisesti kriminalisoiden esimerkiksi viattomia perhekuvia ja parien välistä viestintää. Tämän myötä haaskataan resursseja niin sanottuihin vääriin hälytyksiin. Massavalvontaan liittyvä ehdotus on ollut esillä Euroopan parlamentissa aikaisemminkin, jolloin se on hylätty demokraattisessa prosessissa, eikä neuvosto ole saanut enemmistöä puolelleen yli kahteen vuoteen.

Kun punnitaan hyödyt ja riskit, KD nuoret näkee hyötyjen olevan liian pienet riskeihin nähden. Päästä päähän -salaus on välttämätön digitaaliselle turvallisuudelle. Tämän rikkominen lisäisi kyberrikosten riskiä ja loisi ennakkotapauksen digitaaliselle massavalvonnalle, altistaen Euroopan unionin kansalaiset autoritaariselle hallinnolle. Lapsiin kohdistuvien seksuaalirikosten torjunnassa tulisi massavalvonnan sijasta keskittyä kohdennettuun rikostorjuntaan, kansainväliseen yhteistyöhön ja ennaltaehkäisyyn muun muassa media- ja digikasvatuksen muodossa. 

SV

Under Danmarks ordförandeskap har den så kallade Chat Control-förordningen (CSAM-förordningen) återigen lyfts upp till diskussion. Förslaget utgör ett hot mot Europeiska unionens medborgares grundläggande rättigheter och digitala säkerhet. Förslaget står i direkt konflikt med artikel 7 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna, där det fastslås att ”var och en har rätt till respekt för sitt privat- och familjeliv, sitt hem och sin kommunikation.”

Syftet bakom förordningsförslaget är att bekämpa sexalbrott som begås mot barn på nätet – ett i sig mycket viktigt mål. Förslaget bygger emellertid på AI-baserad innehållsskanning, som är känslig för felidentifieringar. Denna lösning är problematisk eftersom den riskerar att kriminalisera oskyldiga familjebilder eller meddelanden mellan par. Därigenom slösas resurser på så kallade falska alarm. Förslaget om massövervakning har tidigare varit uppe i Europaparlamentet och då avvisats i en demokratisk process. Inte heller rådet har lyckats samla en majoritet bakom förslaget på över två år.

När nyttan och riskerna vägs mot varandra anser KD Unga att nyttan är alltför liten i förhållande till riskerna. Änd-till-änd-kryptering är nödvändig för den digitala säkerheten. Att bryta den skulle öka risken för cyberbrott och skapa ett prejudikat för digital massövervakning, vilket skulle utsätta EU:s medborgare för auktoritära regimer. I arbetet mot sexualbrott som begås mot barn bör man i stället för massövervakning satsa på riktad brottsbekämpning, internationellt samarbete och förebyggande insatser, bland annat i form av media- och digitalkunskap.

Tekijä: Venla Keltto